Om förlovningen... (förlovningarna...)

Året var 2007 och Birger Jarl hade precis grundat Stockholm. Eller ja, kanske inte riktigt, men det är hur som helst väääldigt längesedan, och brudparet var fortfarande unga och fräscha. Efter att ha varit ett par i fyra år kände de att det var dags att ta nästa steg i relationen, nämligen att förlova sig. De åkte in till ovan nämnda stad, valde ut förlovningsringar, som de självklart betalade hälften var för (man kunde vara jämställd även på medeltiden förstår ni), och sen var det bara att invänta det perfekta ögonblicket. Var förlovningen skulle ske, nämligen på stranden i Halmstad, var redan givet, men datumet blev bestämt av en slump. Det var nämligen i princip den enda dagen under den sommaren som det inte regnade i Halmstad - nämligen 16 juli.

Josefin och Jesper började kvällen med att äta på finrestaurang. Detta var egentligen långt utanför deras budget, men ska man förlova sig så ska man. Därefter tog de med sig ringarna, en flaska bubbel (som de båda i smyg egentligen avskydde att dricka på den tiden.... eller ja, Jesper gör det fortfarande...) och sen var det dags att ge sig iväg till den utvalda platsen. På väg ut mot havet kom de på att de inte hade några glas med sig, så Jesper fick kuta in på Ica Maxi, fem minuter innan de stängde, och köpa plastglas. Inte så fancy kanske, men nu fick det vara nog med extravagans för den här kvällen. 

När de kom fram till Tylösand, slog de sig ned i en av sanddynorna. Solen hade precis börjat gå ner och det var så där magiskt vackert som det bara kan vara på Västkusten vid havet. 

- Ehh... ska jag typ gå ner på knä nu eller? frågade Jesper nervöst.
- Jaa.. jo, det kan du väl göra... svarade en lika nervös Josefin. Sagt och gjort. Jesper gick ner på knä i sanden och frågade om Josefin ville förlova sig med honom. Naturligtvis svarade hon ja (de hade ju liksom gjort upp detta i förväg...) och sen skålade de i pyttelite bubbel innan de vaskade resten i en strandväxt. 

Eftersom brudparet då var så unga och fräscha fanns inga planer på att gifta sig inom ett år, såsom seden bjuder. Men att det skulle ta SÅ många år innan det blev av, var kanske inte planen direkt. Men ibland kommer livet, så att säga, emellan.

Så Medeltiden hann passera, Vasatiden likaså, Gustav den andra Adolf stupade vid slaget i Lützen, och året hann bli 2019 innan Jesper kände att nu måste han ta tag i det här och fråga om hon fortfarande vill bli hans fru och ge henne ett sådant där överrasknings-frieri som han visste att Josefin innerst inne ändå drömde om.

Väl tillbaka på brottsplatsen, det vill säga Tylösand i Halmstad, skedde därför "Frieri 2.0". Det hela höll på att inte bli av, eftersom Josefin startat dagen med att skälla ut Jesper för att han hade sovit lite för gott. Som man ju gör som nybliven tvåbarnsmor som ammat hela jävla natten. Dessutom hade Edvin haft vattkoppor i två veckor, men som nu äntligen inte smittade längre, vilket då gjort att Josefin kände sig sjukt sliten. Jesper lyckades dock avstyra bråket och föreslå en härlig dag på stranden med picknick istället. Sagt och gjort. Det blev picknick på stranden med hela familjen: en fyraveckors bebis, en prickig korv, ett haveri till mor samt en nervös far.  

Josefin förstod absolut ingenting när Jesper drog igång "deras" låt på den bärbara högtalaren han smugglat med sig och gick ner på knä i sanden. Den här gången frågade han istället om hon ville gifta sig med honom, och svaret blev än en gång JA!